förra veckans sända sms
känns fruktansvärt avlägsna

"sitter och ritar
hjärtan och punkter
frenetiskt"

sätter punkt för punkterna
river sönder bilder med hjärtan
hånskrattar och läser horoskopet.

tar tag i den gnistrande lågan
äter upp den
kräks
och tar den på nytt i munnen
likt ett barn som slevar i sig glass.


jag tänkte spotta lite ord till min diktserie
120 centimeter hemligheter

sen.